Meny
En ändring i årsredovisningslagen som började gälla från kalenderåret 2017 innebär att fler företag är skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning. Omkring 1600 av sveriges företag beräknas omfattas av lagen.
Den nya lagen innebär att årsredovisningar som publiceras från och med våren 2018 ska innehålla en särskild hållbarhetsrapport. Syftet är att göra informationen om hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor mer öppen och jämförbar. Kravet bygger på ett EU-direktiv från 2014.
Moderföretaget i en koncern som uppfyller villkoren ska också upprätta en hållbarhetsredovisning för koncernen som helhet. Detsamma gäller om moderföretagets värdepapper är noterade på en reglerad marknad. Ett dotterföretag kan hänvisa till koncernens rapport istället för att göra en egen, under förutsättning att det är tydligt att dotterföretaget (och dess samtliga dotterföretag) omfattas av koncernrapporten.
För att omfattas av lagen ska minst två av följande gränsvärden vara uppfyllda under de två senaste verksamhetsåren:
Medelantalet anställda
> 250
Balansomslutning (mkr)
> 175
Nettoomsättning (mkr)
> 350
Rapportern ska innehålla upplysningar hur företaget presterar inom miljö (till exempel användning av energi och vatten, växthusgasutsläpp och andra föroreningar, inom sociala och personalrelaterade frågor (jämställdhet, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, och dialog med lokala grupper, respekt för mänskliga rättigheter).
Förväntan är att företaget lämnar upplysningar om de viktigaste frågorna, det vill säga de frågor som kan ge konsekvenser för till exempel miljö och personal.
Företaget ska beskriva sin affärsmodell och den hållbarhetspåverkan som uppstår genom företagets sätt att göra affärer. Man ska också redovisa hur hållbarhetsarbetet styrs i organisationen genom policys, mål och resultatindikatorer i de viktigaste hållbarhetsfrågorna.
Enligt årsredovisningslagen ska revisorn i företaget kontrollera att hållbarhetsrapporten har upprättats. Det är en kontroll av att rapporten finns och har det innehåll som anges i lagen.
En hållbarhetsredovisning ska innehålla upplysningar som behövs för förståelse av företagets resultat och utveckling inom tre dimensioner: ekonomi, sociala förhållanden och miljö. Förväntan är att företaget lämnar upplysningar om de viktigaste frågorna, det vill säga de frågor som kan ge konsekvenser till exempel för personal och miljö. Frågor som kan tas upp är jämställdhet, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, användning av energi och vatten eller växthusgasutsläpp. Företaget ska följa upp och analysera hur det efterlever sin policy i hållbarhetsfrågor och vilken verkan det har.
Det finns ett antal internationella riktlinjer och rapporteringsverktyg som kan stödja och underlätta för ett hållbart företagande. Det är frivilligt för företagen att tillämpa sådana riktlinjer. Ett exempel är GRI, Global Reporting Initiative. GRI är en oberoende, icke-vinstdrivande organisation med ett uttalat syfte att främja företags rapportering om hållbarhetsfrågor. I Sverige sker hållbarhetsrapportering ofta enligt GRI:s riktlinjer. Den senaste versionen av riktlinjerna, GRI Standards, omfattar alla de hållbarhetsfrågor som omnämns i ändringsdirektivet.
Involvera dina intressenter och ta reda på vilka frågor de tycker är viktigast
Gör en väsentlighetsanalys där du prioriterar dina viktigaste hållbarhetsfrågor
Fokusera på att skapa en röd tråd genom hela rapporten
Kartlägg Agenda 2030 och använd det i rapporten som en del av väsentligheten
Koppla resultatindikatorer till risker och möjligheter inom din avgränsning
Rapporten är styrelsens ansvar – kom ihåg underskrifter och protokoll
När du är färdigt med din rapport är det bra att få den granskad av någon extern. En revisor eller konsult kan hjälpa dig säkerställa innehåll och uträkningar för att höja legitimiteten. Kom ihåg att bifoga ett extern bestyrkande till själva rapporten. Slutligen, kom ihåg att publicera rapporten på din hemsida eller liknande och gör den tillgänglig för alla.
Lycka till med redovisandet!
/Teamet bakom GIDÅS
Nature as a stakeholder...