Meny
I den här guiden hittar du svar på det mesta inom ämnet hållbarhet. Eftersom hållbarhetsvärlden är under ständig utveckling kommer även guiden att fyllas på med information i takt med att ny forskning publiceras eller ramverk träder i kraft. Hittar du inte det du letar efter får du mer än gärna höra av dig till oss, så hjälper vi dig!
Q&A
En EPD (Environmental Product Declaration) är en standardiserad rapport som beskriver en produkts miljöprestanda baserat på dess livscykel. Detta inkluderar allt från råvaruutvinning, produktion, distribution, användning och avfallshantering. EPD:er används för att jämföra miljöprestanda mellan produkter inom samma kategori samt för att ge konsumenter och inköpare information om hur en produkt påverkar miljön. EPD:er verifieras av en tredjepartsorganisation som är oberoende av produktens tillverkare, och rapporten följer specifika standarder som fastställts av ISO (International Organization for Standardization). Certifiering av en produkt enligt EPD-standarder kan bidra till att öka förtroendet för produkten och förbättra dess konkurrenskraft på marknaden.
Kostnaden för att skapa en Environmental Product Declaration (EPD) kan variera beroende på flera faktorer, inklusive produkten eller tjänsten som deklarationen gäller, komplexiteten i dess livscykelanalys och valideringsprocessen.
Det är vanligt att kostnaden för att skapa en EPD inkluderar kostnader för datainsamling, livscykelanalys, validering och certifiering. Det kan också finnas avgifter för att registrera och publicera EPD:n på relevanta plattformar och databaser. Som EPD hub och EPD International.
Hos GIDÅS debiteras framtagandet av en EPD timvis.
Därefter tillkommer kostnad för verifiering av tredje part. Denna brukar ligga mellan 2400EUR till 3900EUR per verifiering.
Att publicera EPD:er på EPD Internationals debiteras per EPD men varierar beroende på antalet registrerade EPD:er per år, då det blir billigare per EPD att registrera flera.
Att publicera EPD:er på EPD Internationals databas debiteras även på årsbasis per organisation. Det spelar alltså ingen roll hur många EPD:er man publicerar. Kostnaden bestäms av antal anställda: 1-10st (500EUR), 11-250st (1000EUR), >250 (2500EUR) per år.
Se prisbild på EPD Internationals hemsida: EPD International
En Environmental Product Declaration (EPD), eller Miljövarudeklaration på svenska, är en detaljerad rapport som ger objektiv och verifierbar information om en produkts miljöprestanda över hela dess livscykel. EPD:er är standardiserade dokument som utvecklas i enlighet med internationella standarder, såsom ISO 14025, och innehåller information om flera olika aspekter av en produkts miljöpåverkan.
Här är några av de viktigaste delarna som ingår i en EPD:
Produktbeskrivning: En EPD inleds vanligtvis med en beskrivning av produkten, inklusive dess namn, tillverkare, användningsområden och andra relevanta egenskaper.
Livscykelavgränsning: EPD:er definierar tydligt vilka delar av produktens livscykel som är inkluderade i analysen. Detta kan omfatta allt från råmaterialproduktion och tillverkning till användning, transport och avfallshantering. Avgränsningen är viktig för att tydligt definiera vilka miljöpåverkningar som har beaktats i rapporten.
Produktkategori och produktkategori-regler (PCR): En EPD är baserad på specifika produktkategorier som definieras genom så kallade Produktkategori-regler (PCR). PCR är dokument som beskriver vilka krav och riktlinjer som gäller för en viss produktkategori. De innehåller anvisningar om vilka livscykelsteg och miljöaspekter som ska beaktas vid framtagningen av EPD:en för den specifika produkten.
Miljöprestanda: EPD:er innehåller en mängd kvantitativ information om produktens miljöprestanda. Detta kan inkludera data om energiförbrukning, resursförbrukning, utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar, vattenanvändning och avfallshantering. Informationen presenteras ofta i form av tabeller, diagram eller grafer för att underlätta jämförelser och analys.
Validering och verifiering: En viktig del av EPD-processen är validering och verifiering av deklarationens innehåll och metodik. Detta utförs vanligtvis av oberoende tredje parter för att säkerställa att EPD:en är korrekt och pålitlig.
EPD:er är användbara verktyg för att informera konsumenter, inköpare och beslutsfattare om en produkts miljöprestanda. Genom att tillhandahålla transparent och jämförbar information kan EPD:er hjälpa till att främja hållbar konsumtion och stimulera tillval av produkter med lägre miljöpåverkan.
LCA står för Livscykelanalys.
En livscykelanalys (LCA) är en metod för att bedöma och kvantifiera de miljömässiga påverkningarna av en produkt, process eller tjänst under hela dess livscykel – från råmaterialshantering och tillverkning till användning och avfallshantering. Genom att analysera varje steg i livscykeln kan man få en helhetsbild av produktens miljöpåverkan och identifiera möjligheter till förbättringar för att minska dess negativa effekter på miljön.
LCA tar hänsyn till olika aspekter av miljöpåverkan, såsom resursförbrukning, energiförbrukning, klimatförändringar, luftföroreningar, vattenföroreningar och avfallshantering. Syftet med en livscykelanalys är att ge en objektiv och kvantitativ bedömning av de potentiella miljöeffekterna för att underlätta beslutsfattande och främja hållbar utveckling.
Genom att genomföra en LCA kan företag och organisationer identifiera de största källorna till miljöpåverkan och fokusera sina insatser på att minska eller eliminera dem. Det kan också hjälpa till att identifiera möjligheter till produktförbättringar, effektivisering av processer, val av mer hållbara material och alternativ för avfallshantering.
En LCA utförs vanligtvis i enlighet med internationella standarder, såsom ISO 14040 och ISO 14044, som ger riktlinjer för genomförandet av en LCA-studie. Genom att tillämpa dessa standarder kan resultaten från olika LCA-studier jämföras och vara mer tillförlitliga och transparenta.
Sammanfattningsvis kan man säga att en livscykelanalys är en metod som ger insikt i de miljömässiga påverkningarna av en produkt, process eller tjänst genom att analysera alla steg i dess livscykel. Genom att använda en LCA kan man identifiera möjligheter till förbättringar och fatta mer informerade beslut för att främja hållbar utveckling och minska den negativa miljöpåverkan.
Steg 1: Definiera mål och omfattning. Innan du börjar med livscykelanalysen är det viktigt att definiera dina mål och bestämma omfattningen av studien. Vilken produkt eller tjänst ska analyseras? Vilken del av dess livscykel ska inkluderas? Vilka miljöpåverkningar vill du fokusera på? Genom att klargöra dina mål och omfattningen kan du rikta in dig på de mest relevanta aspekterna av din analys.
Steg 2: Samla in data. För att genomföra en livscykelanalys behöver du samla in data om de olika stadierna i produktens livscykel. Detta inkluderar information om råmaterial, tillverkningsprocesser, energiförbrukning, transport, användning och avfallshantering. Det kan vara nödvändigt att kontakta leverantörer, samla in interna data och använda befintliga studier och rapporter för att få en så komplett och tillförlitlig datamängd som möjligt.
Steg 3: Beräkna miljöpåverkan. När du har samlat in all relevant data är nästa steg att beräkna den totala miljöpåverkan för varje fas i livscykeln. Detta kan omfatta klimatförändringar, resursförbrukning, luft- och vattenföroreningar, avfallshantering och andra aspekter som är relevanta för ditt mål och omfattning. Det finns olika verktyg och programvaror tillgängliga för att underlätta beräkningarna och bedöma miljöpåverkan.
Steg 4: Utvärdera resultat och identifiera förbättringsområden. När du har beräknat miljöpåverkan är det viktigt att utvärdera resultaten och identifiera de områden där förbättringar kan göras. Det kan vara genom att minska energiförbrukningen, välja mer hållbara material, förbättra avfallshanteringssystemet eller implementera återvinning och återanvändning. Genom att förstå var de största miljöpåverkningarna uppstår kan du fokusera dina insatser där det behövs.
En klimatdeklaration, även känd som en klimatmärkning eller en koldioxiddeklaration, är en rapport som ger information om en produkts eller tjänsts klimatpåverkan. Syftet med en klimatdeklaration är att ge konsumenter och intressenter insikt i hur mycket växthusgaser som genereras under hela livscykeln för produkten eller tjänsten.
En klimatdeklaration syftar till att öka medvetenheten om produkters och tjänsters klimatpåverkan och hjälpa konsumenter att göra informerade val. Genom att tillhandahålla tydlig och jämförbar information kan klimatdeklarationer bidra till att främja en övergång till mer klimatsmarta och hållbara produkter och tjänster.
Här är några viktiga aspekter som ingår i en klimatdeklaration:
Klimatpåverkan: En klimatdeklaration ger kvantitativ information om produkten eller tjänstens klimatpåverkan. Detta inkluderar vanligtvis utsläppen av växthusgaser såsom koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O). Klimatpåverkan mäts oftast i koldioxidekvivalenter (CO2e), vilket gör det möjligt att jämföra och sammanfatta alla växthusgasutsläpp på ett enhetligt sätt.
Livscykelavgränsning: Precis som med en livscykelanalys (LCA) definieras en klimatdeklaration genom att ange vilka delar av produktens eller tjänstens livscykel som har beaktats. Detta inkluderar vanligtvis råmaterialshantering, tillverkning, distribution, användning och avfallshantering. Genom att inkludera hela livscykeln kan man få en mer heltäckande bild av klimatpåverkan.
Produktkategori och standarder: Klimatdeklarationer kan vara baserade på specifika produktkategorier och standarder. Det finns olika program och initiativ runt om i världen som etablerar kriterier och riktlinjer för att skapa enhetlighet och trovärdighet i klimatdeklarationer. Exempel på sådana standarder inkluderar ISO 14067 och olika nationella eller regionala initiativ.
Validering och verifiering: För att säkerställa att klimatdeklarationen är korrekt och pålitlig kan den valideras och verifieras av oberoende tredje parter. Denna process inkluderar en granskning av den metodik och data som används för att beräkna klimatpåverkan, vilket bidrar till att öka förtroendet för deklarationen.
CSRD är EU:s nya åtgärd för att sätta krav på hur stora -och börsnoterade företag ska utföra sin hållbarhetsrapportering. Den kommer med en helt egen standard, ESRS, och är en förlängning av det tidigare kravet på hållbarhetsrapportering, NFRD (non-financial reporting directive). CSRD och ESRS påminner om andra standarder för hållbarhetsrapportering, så som GRI eller annan ESG-rapportering. Den tar ett helhetsgrepp över hur företag ska rapportera kring frågor som rör växthusgasutsläpp, styrningsfrågor och sociala frågor.
En hållbarhetsredovisning är en rapport som företag och organisationer kan skapa för att synliggöra sin påverkan på samhället och miljön. I en hållbarhetsredovisning redovisas företagets prestationer och strategier inom hållbarhetens tre dimensioner: socialt ansvarstagande, miljö och ekonomi. Redovisningen kan delas upp i kvantitativa och kvalitativa beskrivningar av bolagets hållbarhetsarbete. Syftet med en hållbarhetsredovisning är framförallt att öka transparensen och möjliggöra ökat ansvarstagande, samtidigt som det också kan bidra till att identifiera områden där företaget kan förbättra sin hållbarhet och därmed bidra till en bättre värld. Hållbarhetsredovisningar används ofta som underlag för investerare, kunder och andra intressenter som vill ta hänsyn till hållbarhetsfrågor vid sina beslut.
Ett klimatbokslut är en metod för att mäta och redovisa klimatpåverkan från en organisation eller ett företag. Det handlar om att kartlägga och kvantifiera utsläpp av växthusgaser, både direkta och indirekta, som uppstår i verksamheten eller som kan kopplas till den. Genom att göra ett klimatbokslut kan företag och organisationer bättre förstå sin klimatpåverkan och identifiera områden där de kan minska utsläppen. Det kan också användas som ett sätt att öka transparensen och rapportera om sina klimatåtgärder till intressenter som kunder, investerare, anställda och samhället i stort. Det finns olika standarder och verktyg för att genomföra ett klimatbokslut, men det grundläggande syftet är att mäta, rapportera och minska klimatutsläpp.
Kvalitets och miljöledningssystem.
ISO 9001 är en standard för kvalitetsledningssystem, som definierar kraven på organisationer för att uppfylla kundens behov och förbättra kontinuerligt. ISO 9001 fokuserar på att identifiera och hantera kvalitetsrisker, att ha en klar kommunikation med kunder och intressenter samt en ständigt förbättrad process.
ISO 14001 är en standard för miljöledningssystem som hjälper organisationer att identifiera och hantera miljörisker, reducera miljöpåverkan samt efterleva tillämpliga lagar och förordningar. En implementerad miljöledningssystem, enligt ISO 14001, hjälper till att minska avfall, förbrukning av naturresurser och bidrar till en mer hållbar värld.
Både ISO 9001 och ISO 14001 är internationella standarder som kan implementeras av organisationer av vilken storlek som helst, oavsett bransch eller verksamhetsområde.
ISO 14040/14044 är internationella standarder som ger riktlinjer för att genomföra livscykelanalyser (LCA) av produkter och tjänster. LCA är en teknik som används för att bedöma de miljömässiga påfrestningarna och potentiella effekterna som är förknippade med en produkt eller tjänst under hela dess livscykel, från råvaruutvinning till avfallshantering på slutet av livscykeln. ISO 14040 fastställer principer och ramverk för genomförande av LCA-studier, inklusive definieringen av mål och omfattning av bedömningen, inventeringsanalyser, effektbedömning och tolkning av resultat. ISO 14044 ger mer detaljerade krav för genomförandet av LCA-studier, inklusive utveckling av mål för datorkvalitet och tekniker för inventeringsanalyser, samt ytterligare riktlinjer för rapportering och kommunikation av resultatet. Dessa standarder är användbara för företag som är intresserade av att förstå miljöpåverkan av sina produkter och tjänster, och för beslutsfattare som vill främja hållbara produktions- och konsumtionsmönster.
ISO 14025 är en internationell standard som specifikt fokuserar på miljödeklarationer för produkter och tjänster, och den är en del av ISO 14000-serien av standarder för miljöledningssystem. Standarden fastställer principer och riktlinjer för utveckling och användning av miljödeklarationer, som är dokument som ger kvantitativ information om en produkts eller tjänsts miljöpåverkan över hela dess livscykel. ISO 14025 syftar till att skapa enhetliga och tillförlitliga metoder för att kommunicera och jämföra miljöprestanda hos olika produkter och tjänster. Den ger vägledning om hur man definierar systemgränser för miljödeklarationer, identifierar relevanta miljöaspekter, samlar in och verifierar data, och rapporterar resultat på ett tydligt och transparent sätt. En viktig aspekt i ISO 14025 är att standarden främjar användningen av produktkategori-regler (PCR), som är specifika riktlinjer för att genomföra miljödeklarationer för en viss produktkategori. PCR hjälper till att standardisera och harmonisera metoder för att beräkna och rapportera miljöprestanda inom samma bransch eller produktområde. Genom att följa ISO 14025 kan organisationer skapa trovärdiga och jämförbara miljödeklarationer som underlättar för beslutsfattare, konsumenter och andra intressenter att göra informerade val och bidra till en hållbar utveckling.
ISO 21930 är en internationell standard som fastställer allmänna regler och principer för miljöbedömning av byggprodukter och byggnadssystem. Syftet med standarden är att ge vägledning för att bedöma miljöpåverkan av byggprodukter och material under hela livscykeln, från råvaror till slutanvändning och avfallshantering. ISO 21930 innehåller en lista över relevanta miljöaspekter för byggprodukter, såsom energiförbrukning, växthusgasutsläpp, förorening av mark och vatten, och resursförbrukning. Det är viktigt att notera att standarden inte är en certifiering, utan snarare en vägledning för att bedöma miljöpåverkan av byggprodukter och hjälpa till att ta beslut för att förbättra deras miljöprestanda.
EN 15804+A2 är en europeisk standard för hållbarhetsbedömning av bygg- och anläggningsprodukter. Den fastställer krav och riktlinjer för att tillhandahålla jämförbar information om produkternas påverkan på miljön och ge vägledning för att bedöma produktens hållbarhetsprestanda. Denna standard inkluderar hela livscykeln för en produkt från råmaterialhantering, tillverkning, distribution, användning, återvinning och slutligt avfall. Informationen som samlas in kan användas för att göra bättre val och minimera produkternas miljöpåverkan. Standarden använder sig av livscykelanalys (LCA) som är en metod för att utvärdera miljöpåverkan, inklusive växthusgasutsläpp, för en produkt eller tjänst.
En koldioxidekvivalent är ett mått som används för att jämföra hur mycket olika växthusgaser bidrar till växthuseffekten. Det vanligaste sättet att beräkna koldioxidekvivalenter är att omvandla utsläpp av andra växthusgaser, som metan och lustgas, till deras motsvarande utsläpp av koldioxid.
På så sätt kan man ange utsläppen av olika växthusgaser i en enhet – koldioxidekvivalenter – och se vilken som har störst påverkan på klimatet. Att använda koldioxidekvivalenter ger också möjlighet att bedöma den totala påverkan av flera olika utsläppskällor på klimatförändringar, snarare än endast isolerade utsläpp.
Bending the climate change curve since 2017
