fbpx

Detta behöver du veta om ESRS

Två nyckelansatser för att bedöma och hantera miljöpåverkan av produkter, processer och organisationer

European Sustainability Reporting Standard (ESRS) är en initiativ för att harmonisera och standardisera hållbarhetsrapportering inom Europeiska unionen. Målet är att skapa en gemensam ramverk och enhetliga riktlinjer för hur företag och organisationer rapporterar om sina hållbarhetsprestationer och deras påverkan på samhälle och miljö. Genom att etablera gemensamma definitioner, indikatorer och metoder för rapportering kan ESRS bidra till ökad jämförbarhet och öppenhet.

Hållbarhetsrapportering blir allt viktigare för investerare, konsumenter och andra intressenter som efterfrågar ökad transparens när det gäller företags hållbarhetssträvanden. Genom att tillhandahålla konsistent och pålitlig information kan ESRS hjälpa investerare att fatta informerade beslut och utvärdera företags prestationer ur ett hållbarhetsperspektiv.

ESRS skulle också stödja EU:s övergripande mål om en hållbar och grön omställning. Genom att standardisera hållbarhetsrapporteringen kan EU bättre övervaka framsteg mot hållbarhetsmål och främja en mer hållbar utveckling över hela medlemsländerna.

Implementeringen av ESRS skulle dock kräva samarbete och samförstånd mellan olika intressenter, inklusive företag, investerare, regeringar och icke-statliga organisationer. Utmaningar som behöver hanteras inkluderar att fastställa relevanta indikatorer för olika branscher och se till att standarden är flexibel nog att rymma olika företagsstorlekar och strukturer.

Sammanfattningsvis kan ESRS potentiellt revolutionera hur hållbarhetsinformation samlas, presenteras och används inom EU. Genom att skapa en gemensam grund för hållbarhetsrapportering kan standarden främja ökad transparens, ansvarsskyldighet och framsteg mot en mer hållbar framtid.

Vad kan ESRS kosta företagen?

Centre for European Studies har genomfört en konsekvensanalys av potentiella kostnader för företag i samband med implementeringen av European Sustainability Reporting Standard (ESRS). Analysen undersökte olika aspekter av ESRS-implementationen och identifierade möjliga ekonomiska påverkningar på företag. Resultaten indikerar att övergången till ESRS kan medföra både direkta och indirekta kostnader för företagen. Direkta kostnader kan omfatta anpassning av rapporteringsprocesser, utbildning av personal och investeringar i ny teknik för att samla in och analysera hållbarhetsdata. Indirekta kostnader kan relatera till eventuell ökad komplexitet i rapporteringskraven och möjliga påverkningar på företagens rykte och varumärken om de inte uppfyller standarden. Konsekvensanalysen betonar vikten av att balansera kostnaderna med de potentiella fördelarna av ökad transparens, investerarförtroende och hållbarhetsledning som ESRS kan erbjuda.

Eftersom kostnadsbilden beror på faktorer som företagets storlek, om det är börsnoterat eller inte eller om det är ett så kallat företag av allmänt intresse så har beräkningarna i konsekvensanalysen delats upp på olika kategorier av företag. I den största kategorin företag ingår börsnoterade företag med fler än 500 anställda. För dessa företag beräknas de direkta engångskostnaderna för att implementera kraven på hållbarhetsrapportering enligt CSRD och ESRS uppgå till i genomsnitt 395 000 euro per företag. De återkommande rapporteringskostnaderna beräknas därefter bli i genomsnitt 680 000 euro per år. Omräknat till svenska kronor blir det ca 4,5 miljoner i engångskostnader samt ca 7,5 miljoner i årliga återkommande kostnader i genomsnitt per rapporteringspliktigt företag.

I den kategori där de flesta företag (95 %) som ska rapportera i enlighet med CSRD hamnar, onoterade företag med över 250 anställda, beräknas de genomsnittliga direkta kostnaderna bli avsevärt lägre, 49 000 euro i engångskostnader och 85 000 euro i årliga återkommande rapporteringskostnader. Omräknat till svenska kronor blir det drygt 0,5 miljoner i engångskostnader och knappt en miljon i årliga återkommande kostnader. Det bör beaktas att de flesta företagen i denna kategori är väsentligt mindre. Som andel av omsättningen kan därför kostnaderna komma att bli betydande. Mindre företag har i regel mer begränsade resurser och kompetens på plats för att rapportera. Det är därför inte orimligt att anta att genomförandet av direktivet kommer att vara en särskilt stor utmaning för dessa företag. De obligatoriska upplysningarna om utsläpp av växthusgaser i scope 1 – 3 bedöms i konsekvensanalysen vara de som blir allra mest resurskrävande.

Hur kan företag lägga mindre tid på rapportering och lägga mer resurser på åtgärder?

Ofta lägger företagen mer än 90% av hållbarhetsresurserna på att rapportera och 10% på att införa åtgärder. Det förhållandet vill vi på Gidås omvända. Vi tror att med hjälp av digitala redovisningsverktyg så blir rapporteringen mer effektiv och resurserna kan istället gå till faktiska åtgärder som att minska utsläppen. Det kan vi hjälpa till med på flera sätt, bland annat med våra färdiga ESRS och CSRD mallar i Emma. Resultatet blir ett stärkt varumärke framför rapporter och pappersprodukter. Kolla in mer om Emma eller boka en tid med oss så visar vi hur.