fbpx

Nyheter om Taxonomin

Klimatpåverkan är en av vår tids största frågor och det ställs allt större krav på det enskilda företaget om reducerade utsläpp. Samtidigt som det är en stor utmaning och kan verka övermäktigt för det enskilda företaget, finns det stor potential i framtida affärer.

Vad är EU:s gröna taxonomi?
EU:s gröna taxonomi har tagits fram för att nå EU:s klimat- och energimål till 2030 samt nå målen inom European Green Deal. Taxonomin kommer förenkla jämförelsen av bolag ur ett hållbarhetsperspektiv och skapa en förflyttning av kapital till aktörer som driver den hållbara utvecklingen framåt.

Vad är syftet med EU:s gröna taxonomi?
Taxonomins syfte är att skapa ett samlat ramverk för att kunna analysera, jämföra och identifiera potentiella investeringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Bolag som ligger i framkant och driver utvecklingen av hållbar tillväxt kommer genom denna åtgärd attrahera mer riktat kapital, och dess intressenter kommer därigenom gynnas i nästa led. I praktiken kommer taxonomin vara ett uppslagsverk som klassificerar ett spektra av ekonomiska aktiviteter, samt i vilken utsträckning dessa kan bidra till minskade utsläpp för att uppnå Parisavtalets 1.5°C mål. De bolag som uppfyller kraven kommer certifieras. Detta betyder dock inte att bolag som inte är kvalificerade är ohållbara. Den önskvärda effekten är att bolag som redovisar enligt taxonomin, och ligger inom det uppsatta intervallet för utsläpp kommer premieras med bättre möjligheter till kapital, låga räntor och vidare positiva synergier. 

Vilka omfattas av EU:s gröna taxonomi? 
Taxonomin omfattar primärt elva branscher, dessa har inte valts av en slump, tillsammans står de för 95% av de totala utsläppen varje år. Utöver dessa branscher, har 70 olika aktiviteter urskilts och kategoriserats utifrån hur väl de är anpassade till Parisavtalet och där med taxonomins gränsvärden. 
 

När taxonomin börjar gälla kommer ungefär 100 svenska bolag falla inom gränsvärdena för vilka som behöver rapportera i enlighet med taxonomin. Företagen ska vara av allmänt intresse, med andra ord börsnoterade och uppnå 500 anställda. Vidare falla inom någon av de listade branscherna och dess ekonomiska aktiviteter.

Om de nämnda variablerna uppfylls, ska företaget redovisa hur stor del av verksamheten som berörs av regelverket. Faller bolaget inte inom regelverket räcker det att kommunicera att så är fallet. Då taxonomin är levande kommer den löpande revideras och stramas åt för att uppfylla sitt syfte. Därmed behöver bolagen kontinuerligt uppdatera sin status i förhållande till aktuella gränsvärden. Det som ska kommas ihåg är att Sverige ofta brukar välja att lägga sig på den övre halvan, varför det är mycket troligt att fler bolag kommer innefattas på sikt. Svenska företag ligger dock redan nu långt framme och vi kan hoppas att det kommer innebära att mer kapital kommer dessa aktörer till gagn för att fortsatt utvecklas.  

Förmodligen kommer taxonomin även influera och gynna många bolag som inte faller inom ramen för rapportering. Taxonomin blir således ett användbart material för att säkerställa utveckling av den egna verksamheten i linje med långsiktig hållbarhet.  

De branscher som omfattas av EU:s gröna taxonomi är:  

  • Skogsbruk 
  • Jordbruk 
  • Tillverkningsindustri 
  • El- och kraftförsörjning 
  • Vatten, avlopp, avfall och sanering
  • Transport och lager 
  • IT och telekom 
  • Bygg- och anläggning 
  • Fastighetsbranschen 
  • Finans- och försäkringsbranschen  
  • Forskning och utveckling

Notera att det fortfarande är ovisst vad som, inom vissa områden, kommer klassificeras som en grön investering eller ej. Exempelvis kvarstår den politiskt känsliga röstningen om gas och kärnkraft ska klassificeras som en grön investering.

Hur fungerar rapporteringen av EU:s gröna taxonomi?
Verksamhetsåret 2021 redovisas hur stor andel av omsättningen som faller inom ramen för taxonomiaktiviteter. Moderbolaget i den koncern vars döttrar uppfyller kraven är rapporteringsskyldig. Rapporteringen ska ske i enlighet med ett antal nyckeltal vilka ska möjliggöra jämförbarheten. Dessa ska definiera bolagets andel hållbar verksamhet i förhållande till omsättning (turnover), kapitalutgifter (capital expenditures) och driftsutgifter (operating expenditures).  Dessa aktiviteter ska bedömas utifrån kriterierna nedan. Utöver de faktiska siffrorna räcker det att en aktivitet uppfylls och de andra bör inte ”make significant harm”, vilket är ett återkommande begrepp i sammanhanget.

  • Begränsning av klimatförändringar. 
  • Anpassning till klimatförändringar. 
  • Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser. 
  • Omställning till en cirkulär ekonomi. 
  • Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar. 
  • Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.


Hur ser EU:s gröna taxonomi ut framåt?
 

Första januari 2022 kommer de första två akterna införas, det är punkterna klimatanpassning och utsläppsreducering. De resterande fyra akterna kommer att vara klara och börja gälla från och med 1 januari 2023. Då samtliga rapporteringsskyldiga bolag, kommer behöva beskriva de aktiviteter de faller inom och rapportera utifrån det. Därefter dröjer det ett år fram till dess att finansbolagen har möjlighet att redogöra för hur stora delar av deras portföljer som är hållbara investeringar inom den gröna given.

Första januari 2022 kommer upplysningskravet träda i kraft. Det innebär att bolag behöver redovisa i vilken utsträckning de är hållbara utifrån tidigare nämnda nyckeltal. Sedan dröjer det till första januari 2023 innan de sex akterna kommer utgöra rapporteringsunderlag. Dock råder fortsatt en del oklarheter i processen vid övergången. För bolag som bedriver finansiell verksamhet är rapporteringsstarten förskjuten ett år för att de ska kunna utgå ifrån vad bolagen som ingår i deras portföljer redovisat.  

Taxonomin kommer med största sannolikhet skynda på omställningen mot en hållbar framtid i Europa. Utmaningarna kommer att vara många och det kommer finnas gränsfall och gråzon, men vi måste komma ihåg att så även är fallet i många andra stora regelverk. Därför är det viktigt att påminna sig om att de bolag som i ett första skede inte certifieras fortfarande kan vara goda producenter med höga ambitioner.  

Vi på Gidås har kunskapen för att guida dig rätt i taxonomins indelning av branscher, aktiviteter och kriterier, främst kopplat till utsläppsberäkningar och utsläppsreducering.

Vi kan hjälpa till med:  

  • Analys om hur ditt bolag kommer påverkas av taxonomin
  • Kartläggning om/hur bolaget innefattas av taxonomin 
  • Bollplank och guidning i implementering och rapportering
Välkommen att kontakta oss!
/ Matilda Berg – Team Gidås

Matilda Berg

Hållbarhetskonsult

Gillar du denna artikel?

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest

KOMMENTARER

sv_SE